Bokmässan nästa!

Jag fick biljetterna till Bokmässan med posten igår och känner mig laddad inför nästa helg som jag hoppas fyller på energinivån och inspirationen en hel del. Kanske till och med ordförrådet fylls på under tiden…?

Det är andra året i rad jag åker dit och återigen med Felicia Welander – vän, före detta byråkollega, nuvarande frilanskollega, bollplank, ordmästare och en fantastisk person(lighet) helt enkelt! Vi funkar bra ihop, både i jobb och privat. Vi fokuserar på ungefär samma saker, fast vi kompletterar varandra. Och framförallt behöver jag aldrig vara orolig över om vi ska äta och om vi ska äta nåt gott… Mat är definitivt ett gemensamt intresse för oss båda och vi planerar inget utan att ha en plan för både frukost, lunch och middag (och några mellanmål…) !

Men återigen tänkte jag fokusera på ytan och inte så mycket på innehållet – och då pratar jag om böcker givetvis. För det finns så många som är så mycket bättre än jag på att diskutera och analysera kring vad böckerna handlar om så jag gör det jag är bra på helt enkelt: tycker till om böckernas utformning – omslaget! Minst lika viktigt såklart, då det är bokens yta man ser först där i hyllan (om det nu inte är en bok som man vet redan från början att man ska läsa oavsett hur den ser ut…) Jag ska spana in typsnitt, bilder, färg och komposition och se hur varsamt man jobbat med dessa delar för att få ihop en helhet i ett omslag. Kommer säkerligen se många fina, och ett och annat mindre fint (eller kanske rentav fult?) omslag.

Jag blir redan nu så otroligt ledsen när jag ser många av de som ger ut egna böcker i eget förlag eller så kallade print-on-demand-böcker där omslagen minst sagt ser överjävliga ut – excuse my language… Men om man nu lagt ner tusentals och åter tusentals timmar på att skriva sin bok – det kanske är en dröm man haft sedan länge att få sin bok publicerad – varför då slarva med förpackningen? Och det kan hända att författaren själv tycker att sitt omslag är jättefint, att bilden är okej och typsnittet var gulligt. Men det räcker inte tyvärr.

Man ska göra det man är bra på. Återigen. Sitt inte och knåpa ihop nåt på kammaren, bara för att man har programvarorna och tillgång till några royaltyfria bilder och ett antal ”roliga” typsnitt! Till en festinbjudan kan det gå hän, men inte till en bok. En bok är värd så mycket mer.

Så. Slutgnällt från mig.

En som är vassare än vassast på just bokformgivning är Lotta Kühlhorn och jag ser mycket fram emot att lyssna på hennes föredrag nästa lördag. Sju tusan vilka fina bokomslag hon designat genom åren och nu senast till sin alldeles egna bok: Rapport! En bok om att göra mönster.

Föredraget jag ska lyssna till kallas ”I huvudet på en mönsterkonstnär” och beskrivs så här:

Hur går det till att skapa ett mönster? Och varför blir man så starkt berörd av vissa mönster? Ett mönster kan vara ett mänskligt meddelande, ett sätt att uttrycka någonting från sin verklighet. Formgivaren Lotta Kühlhorns mönster berättar ofta en historia. Det kan vara om tråkiga vardagssaker eller ett livsavgörande manifest. Inspirationen kommer från mode, konst, film, fiskaffären eller glädjen av att ha höns på landet. Carl Johan De Geer samtalar med Lotta Kühlhorn om mönster – i livet och på metervara.

Jag tänker troligen rapportera direkt i från mässan via twitter och Instragram. Jag har varit lite inaktiv på Instagram (man har ju liksom nog med det övriga…) men jag tror att det är ett riktigt bra format för att göra en rapportering i bilder. För att hitta mig på Instragram, leta upp fraufurtenbach och på twitter @FrauFurtenbach så har du mig och min rapportering i en mobil nära dig från fredag fram till och med söndag nästa helg…