Okej, jag håller andan och lägger ut det snart. Om bara några timmar trycker jag på knappen för mitt pressmeddelande för min rykande färska kollektion nållåtta. En kollektion som hyllar Stockholm – och Stockholmarna.
Och så här tänker jag kring kollektionen:
Oavsett om du är nållåtta eller inte, går vår huvudstad
att upptäcka till fots, på hjul, ovan eller under jord.
Du kan glida fram på asfalt eller svalkande betong,
genom grönskande parker, över vatten, in i tunnlar och ut igen.
Här klingar Stockholmskan, den dialekt som förändrats mest av alla
under åren i takt med inflyttning från andra delar av landet – och världen.
Några ord lever dock kvar i generation efter generation.
Kollektionen nållåtta bevarar de orden, skapade av Stockholmarna själva.
Jag kan inte säga annat än att det kändes ganska naturligt att jobba vidare med ord och dialekter (som jag bara älskar att grotta ned mig i och veta mer om) och Stockholmskan kändes ju som ett ganska självklart val då jag både är född och uppvuxen i vår huvudstad. Eller rättare sagt mest i söderförorter till Stockholm. Fast jag är född mitt i Vasastan, på Sabbatsbergs sjukhus där det ju inte finns något BB längre. Och förstås när jag flyttade hemifrån, bodde jag på Kungsholmen ett par år. Och jag ska tillbaka till stan. För jag tror det är där jag vill bli gammal. Så känns det just nu i alla fall.
Hursomhelst.
Även om jag har koll på rätt många ord på stockholmska kände jag att jag ändå ville veta mer och göra min hemläxa (det är ju så förbaskat roligt att lära sig nya saker!) Därför har jag varit till Bibblan (Biblioteket såklart…) och lånat ett gäng med böcker, många skrivna av Ulla-Britt Kotsinas, professor i Nordiska språk vid Stockholms Universitet. Bland annat en ordbok som heter Stockholmsslang – folkligt språk från 80-tal till 80-tal som varit till stor hjälp.
Sen är det ju det där med att koka ned allt till nåt som är görbart… Att gå från en väldigt lång bruttolista till att sålla och försöka klustra ihop så det finns något att berätta och bygga det visuella kring. Därför landade det i ett antal ord för välkända platser och färdsätt runt om i huvudstaden. Platser som varit en del av min uppväxt och fortfarande är en del av min vardag. Ord som jag minns dom från 70- och 80-talet, och ord som jag fortfarande använder.
För vem minns inte när det coolaste stället man kunde hänga på var Kungsan, eller alla studentfester på uteställena kring Medis. Eller nattliga bad och soliga dagar vid Rålis. Och jag säger fortfarande ”vi ses vid Svampen” om jag ska stämma träff med nån vid Stureplan. Och alla picknick-luncher i Humlan under alla år jag jobbade på en reklambyrå i närheten…
Och Plattan. Är ju Plattan liksom. Ibland stannade jag till för att lyssna till hon den där gamla tanten som spelade och sjöng så ”vackert”. Maria hette hon nog. Men oftast passerar jag bara – på väg någonstans. I regn eller motvind rushar jag över de svart-vita plattorna ner i tunnelbanan. Eller förlåt, tricken… Eller tuben som många också säger.* Kanske smiter jag in i Kulturhuset en stund. Eller så trippar jag uppför de breda trappstegen mot Drottninggatan och in i trängsel och folkvimmel.
De bilder ni ser här är dom jag har nu för tillfället (tyvärr). Jag väntar på kollektionsprover in i det sista när det bara är några skälvande dagar kvar till Formex. Men när jag har proverna i min hand kan jag förhoppningsvis ta några snapshots av produkterna. Kollektionen kommer växa med nya produkter vartefter, men till en början får nållåtta ta plats på kökshanddukar, brickor och skärbrädor. Om ni har några idéer på saker ni tycker nållåtta kan synas på, hör mer än gärna av er till mig – det är bara roligt att få höra vad ni tycker!
Ja, jag skulle kunna skriva en hel uppsats här märker jag. Jag hoppas i alla fall att ni kommer gilla nållåtta. Bara ordet nållåtta är ju ganska laddat förresten. För vem vill va en j-ä-v-l-a n-å-l-l-å-t-t-a liksom? Men nä, tametusan – varför inte vända på det å fylla ordet med något positivt istället. Så tänker jag.
Ajöken på er!
Och ett litet PS: nållåtta har säljstart på Nordic Design Collective under september månad, bara så ni vet… Och vill ni hänga med på vad som händer precis just nu, går ni in å gillar Frau Furtenbach på Facebook vetja!
* Tricken var tidigare slang för spårvagn, men på 80-talet började det användas mer och mer för tunnelbanan.
Coolt, det där gillar jag verkligen! hejja dig! Vi ses förhoppningsvis på Formex i helgen, ska försöka komma förbi. Har du möjligtvis några extrabiljetter så får du gärna höra av dig (har till mig men har ett par kompisar som är intresserade).
Å lunch snart….
Kram
Jenny
Nämen åååå, vad glad jag blir Jenny 🙂 Det känns superläskigt allting, riktiga premiärnerver har jag… Men jätteroligt om du kommer förbi å säger hej på Formex! Och ja, jag har fler biljetter, såna där man får betala för sig… Men bättre än inget alls 😉 Ska jag posta till dig? Mejla din adress i så fall till karolina@fraufurtenbach.se så fixar jag. Kram tillbaka å ja – vi måste boka in lunch pronto…