När man hittar såna här fina gamla skyltar. Och mitt framför näsan dessutom! Nåja, nästan i alla fall – nämligen hemma hos mina föräldrar. Min farmor Frida var nämligen Poststationsföreståndarinna på Poststationen i Varjisträsk mellan 1934–1966. Och de här emalj-skyltarna satt givetvis på huset. Posten levererades med rälsbussen kl 11, för att sedan komma tillbaka igen kl 16 för att hämta upp den post som skulle vidare.
Den blågula skylten med posthornet minns jag att farmor hade ståendes på en hylla ovanför köksbordet, skymmandes av en kökslampa med virkad (tror jag) lampskärm och en sån där superstark glödlampa i så man nästan behövde solglasögon. Men hon behövde nog det där starka ljuset såklart, för vid köksbordet löstes det säkerligen en del korsord, och om jag inte minns fel handarbetades det en hel del där också.
Och så det där ordet på den mindre skylten med öppettider: ”Postanstalt”.
Jag som är inbiten Karl Bertil Jonssons Julafton-fantast, kan ju inte annat än höra Karl Bertils pappa Tyko när han utbrister: ”Fattar du vad du har gjort? Du kan åka in på anstalt för det här!”
Och tänk, när jag fick syn på årets motiv på julfrimärken så hade nog farmor gillat dom med stickade strumpor, halsdukar och vantar! Synd att dom bara gäller för julbrev till utlandet, för jag föredrar faktiskt stickat framför de klassiska julblommorna…
– Åtminstone när det gäller frimärken, men när det gäller julklappar föredrar jag nog forfarande hårda framför mjuka!
Glöm nu inte att posta era julhälsningar senast den 16 december… Julkorten som säkerligen ger en och annan lite huvudbry hittar du såklart här.
Bilder: Karolina – Frau Furtenbach© och från posten.se
frau furtenbach 
Först nu ser jag dina bilder på postskyltarna! Helt underbara!