Veckans ord på pitemål:


Veckans ord är denna gång inte bara ett ord eller några rader utan faktiskt en hel dikt. En jättefin dikt som hänger hemma i mina föräldrars kök och som jag även hittade ett urklipp av, längst bak i Pitemåls-ordboken som min farmor hade. Hon har till och med daterat urklippet: 30/7 1983.


He var oppa den tin
He var oppa den tin
då flecken hadd bäckeböljaklänninga
å resårbelta
å gott legg i papiljotta
å läst Fickschonaln.
Å pojka hadd gabadinkåstima
å möjj-jagara
brilkräm å flathatta
å läst Rekådmagasine.

He var oppa den tin
då vä hadd gorilla oppa Astoria
å foor åt Sånnvålln vä Homfris båtn
vä inombordarn
å lekt sista pare ut å koke kaffi.
Å iblånn bare å åt Moskosele
oppa dans dära Storstugan
Gottfris Kraislern var full i ongdom
å väga vor dåli men bensin var billi.

He var oppa den tin
än Ingemar Johansson boxese
dära dånchbana hanch Alfris-Erik
å koen djing ät långsvägen
å man grele om staketa.
Å än Snoddas var idål
å flecken skull håvva jusst hår
å stora tjicko
å Tännesevals var vals.

Nö järe än aan ti
bäckeböljaklänninga å gabadinkåstima
våra för lääng seda oppkleft del mattschlarven
Astoria har brånne opp
Homfrid båtn jer e sjul
Storstugan en kronförråd.
Å Gottfri köör än Renåbil
gorilla, he jär disko
bensin jär dir men väga våra bätter
å vä, vä våra kringom femti.

Den här dikten har jag haft i åtanke att lägga här på bloggen och nu i helgen, under mitt besök i Öjebyn, gjorde den sig påmind igen då jag fick träffa hon som skrivit den – Gunnel Johansson (född Nordlund) och gift med min morbror Eli. Båda boendes i Lauker och som även är min mammas hemby, några mil utanför Arvidsjaur.

Min mamma skrattar alltid så gott när hon läser den här dikten – för hon, liksom Gunnel – kan ju relatera till det som står där. Men för mig är det ju en helt annan tid och en helt annan värld… Men Astoria som nämns i dikten var ett riktigt inne-ställe i Lauker när det begav sig, folk åkte långväga ifrån för att komma dit och dansa och är även den plats där min mamma träffade min pappa för första gången!

Tror till och med att pappa berättat hur han först spanade in min mamma från andra sidan lokalen – med glasögon på. För att sedan ta av sig dom strax innan han gick fram för att bjuda upp. En sak som aldrig skulle inträffa på en inne-klubb idag, då rätt så många har glasögon med fönsterglas bara för att bågarna är snygga. Tror även de bågar min pappa bar på den tiden, skulle platsa rätt bra i Stockholms Mad Men-påverkade mediavärld… Kanske ska be pappa leta fram dom ur sina gömmor!

Tack Gunnel för att jag får låna dina fina ord!

Annonser

8 thoughts on “Veckans ord på pitemål:

  1. Ulrika Furtenbach skriver:

    Åhhhh… blir helt varm när jag läser detta. Tack syrran för att du berättar historia och bevarar berättelser. Kraaaam

  2. Kamilla Kirch skriver:

    Tänk var underbart för din dotter som kommer att kunna inte bara läsa utan även förstå texen i den fina och tidstypiska dikten. Jag som är född 1945 minns delar av vad hon beskriver och jag b blev så inspirerad att jag måste blogga om att vara tonåring i slutet av 50-talet. Jag har faktiskt varit på Astoria i Lauker och dansat och du har helt rätt, det var ett ställe med trivsel och man körde långa vägar för att komma dit och även till en plats som hette Boksel, var det nu ligger. Annars är det inte alls så långt från Vistträsk up till Lauker.
    Snälla ÅK sätt upp den på PItebondska 911, jag tror att många skulle tycka om att läsa den.

    1. frau furtenbach skriver:

      Ja, jag kollade faktiskt upp Vistträsk samma dag jag hade hört dig i Karlavagnen och såg ju då att det ligger på vägen mot Lauker, så jag har ju åkt förbi flera gånger. Läste upp det du skrivit för min mamma och hon tycker det är så roligt höra att du också varit på Astoria! Min mamma är född 1940 så det är kanske inte omöjligt att ni varit där samtidigt när det begav sig… ; )

  3. Lina - KITCHENBLOOM skriver:

    Så sant så… nö järe än aan ti… 🙂

    På tal om Vistträsk så är min mamma – och hennes fyra systrar aka ”systrarna Karlsson” – från de trakterna. Närmare bestämt Muskus, som ligger alldeles intill. Man ser deras föräldrahem när man åker förbi Vistträsk, och blickar mot höger (med Älvsbyn i ryggen) och ut över vattnet. Granne med gården som var med i filmen Jägarna, den där de gömde geväret i matkällaren. Och det glömde jag säga till dig, att jag passerat Lauker många gånger, på väg mot Medan i Arvidsjaur – Medan var länge vårt ”Astoria”, vi Älvsbyungdomar. 🙂

    Det var bara det… 🙂

    Kram.

  4. frau furtenbach skriver:

    Ja, Muskus känner jag till, men jag har nog aldrig vöre där. Coolt med Jägarna 🙂 Och nog minns jag Medan! Min syrra var med mina kusiner dit nångång, jag var för liten då för att få följa med – minns hur sur jag var över att behöva stanna hemma… Kram tillbaka!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s