Back to basics

I helgen var jag på en två dagars kurs i screentryck och det är nog bland det roligaste och tålamodskrävande jag gjort på länge! Kursen var inte bara en teoretisk och praktisk genomgång i en gedigen tryckteknik, utan även en träning i Mindfulness skulle jag vilja säga. Det var verkligen en prövning att kunna vara i nuet och att saker och ting faktiskt får och måste få ta tid…

Varför en kurs i screentryck tänker ni kanske? Ja, drömmen är att faktiskt kunna producera riktiga grafiska tryck, det vill säga att trycka en numrerad serie med mina motiv – en serigrafi – någon gång framöver. Jag har ju märkt att många (inklusive mig själv) kallar sina tavlor för grafiska tryck, fast de i egentlig mening inte är det. Det är grafisk form, typografi eller illustrationer, oftast digitaltryckta på varierande papperskvaliteter men det är ju inte ett grafiskt tryck för det…

Vi var i alla fall ett blandat men flrväntansfullt gäng som hade samlats i Screentecs lokaler i Hägersten klockan 9 i lördags. Vissa gick på konstskola, andra var bildlärare, några var assistenter på ett boende för människor med särskilda behov där de ville ta in detta som en del i deras verksamhet. Och kursens yngste deltagare, en 18-årig kille med nytaget körkort från Södertälje som gillar att trycka sköna motiv på tishor ihop med sina polare. (Ja, hellre det än att ränna på stan och röka på, tänkte jag som tvåbarnsmamma…)

Hur som helst. Först hölls en teoretisk genomgång av trycktekniken, olika material, rastertäthet på tryckduken, olika typer av screen-ramar, raklar, belysningstider, vilka färger som lämpar sig för vilka material och så vidare och så vidare. Jag minns litegrann från gymnasietiden då jag tryckte i screen eftersom jag läste estetisk variant. Och lite har jag med mig från min första anställning som originalare på tryckeri då mycket av det vi gick igenom verkligen backade tillbaka till tiden med reprokamera och manuella original-montage på film.

På eftermiddagen började vi jobba praktiskt. Vi fick leta fram ett motiv som vi ville trycka, om man inte redan hade fixat det innan. Sen var det ”bara” att sätta igång och det var learning by doing – and waiting… För mycket väntande och fixande och förberedande är det, innan man verkligen börjar trycka. Och jag skulle kunna beskriva hela processen här, men ni kan läsa om den här istället, för er som vill veta mer.

Lördagens kurs slutade i alla fall med att jag hade tryckt ett motiv jag tagit fram på ett gäng loppis-inköpta kökshanddukar (såna där vita linnehanddukar med röda detaljer och broderat monogram). Plus att jag provat att trycka motivet även på papper. För det är olika trycktekniker när man trycker på tyg respektive papper. Vem har sagt att det ska vara enkelt…? Sen städa ihop efter sig så gott det går och så slänga sig hemåt, byta om till en bröllopsmiddag med klädsel: smoking… Behöver jag tala om att jag kom till middagen helt speedad och med blå tryckfärg på händerna? Men brudparet fick en extra bonuspresent i form av en nytryckt kökshandduk som jag hade lagt ner halva dagen och hela min själ och tanke i…

Dag två som jag för övrigt kom en timme för sent till (det var många bra låtar att dansa till på bröllopsfesten…) fortsatte med egna tryck och experimenterande med olika motiv, material och färgseparering av original. Jag ville prova att separera ett av mina motiv ur pijtmåle: Törrfuruvedagocken, där jag ville trycka texten svart och hackspetten röd och förstås prova på att trycka en serie.

Resultatet ser ni i bildcollaget nedanför och om ni vill se det med egna ögon är det bara höra av er så kan ni såklart köpa ett eget alldeles unikt exemplar! Dessa är numrerade 1/20, 2/20 och så vidare och signerade av mig. Formatet på dessa är A3.

5 stycken unika kökshanddukar blev det till slut plus ett antal tygväskor och några övriga papperstryck med köksvisp-motivet. Det som gav mest inspiration förutom den sanna glädjen i att jag tryckt det här helt själv från början till slut, var att följa alla andra deltagare och deras frustration från att från början inte fatta hur man överhuvudtaget skulle få till nåt, till att se hur de sitter och ritar, klipper och färgseparerar av bara farten!

Petteri, som är grundare till Screentec, har jobbat med screen-tryck i över 25 år och tar ofta emot elever från både Berghs och Beckmans. Han berättade bland annat om ett gäng elever som kom in i kurs-salen och började med att plocka upp sina Mac-books. Varav Petteri säger till dem att de kan plocka ner de där igen, för nu ska de bara använda sig av rödpenna och film… Några av eleverna fattade inte över huvud taget hur de skulle kunna åstadkomma något utan dator, men det slutade med att de största skeptikerna handritade sina original och tryckte och tryckte långt in på småtimmarna!

Den här helgen gav definitivt mersmak. Så då är det väl bra att man faktiskt kan hyra in sig på ett rum och få tillgång till all utrustning under en eller flera dagar. Det ser jag fram emot!

Foto: Karolina – Frau Furtenbach

Annonser

2 thoughts on “Back to basics

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s